Hjälpmedel

Vem ansvarar för vad?

1. Regionen

Regionen har hälso- och sjukvårdsansvar för asylsökande barn och ungdomar.

Det innebär att:

Barn under 18 år som är asylsökande har rätt till samma hälso- och sjukvård samt tandvård som barn som är bosatta i Sverige.
Det innefattar hjälpmedel som behövs för att barnet/ungdomen ska kunna fungera i vardagen — t.ex. glasögon, hörapparater, rullstolar, ortoser, eller andra medicinska hjälpmedel.

Lagstöd:

Lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 2017:30)

Det betyder alltså att regionen står för kostnaden och tillhandahåller hjälpmedlet, precis som för svenska barn/ungdomar.

2. Migrationsverket

Migrationsverket kan i vissa fall hjälpa till med transporter eller anpassningar av boendet om barnet/ungdomen har särskilda behov.

3. Kommunen

Kommunen är aktuellt om barnet/ungdomen:

Behöver särskilt stöd i skolan (t.ex. tekniska hjälpmedel i undervisningen, specialpedagogiskt stöd). Ofta ansvara skolan för detta.
Har behov av socialt stöd eller korttidsvistelse.

Steg-för-steg: Så får ett asylsökande barn/ungdom hjälpmedel

1. Kontakta vården

Vårdnadshavaren ska i första hand kontakta:

Barnavårdscentral (BVC) om barnet är under skolålder
Skolhälsovården (elevhälsan) om barnet går i skolan
Vårdcentral eller specialistmottagning (t.ex. habilitering, barnneurolog) om det redan finns en känd diagnos.

2. Bedömning av behov

En läkare, arbetsterapeut, fysioterapeut, logoped eller annan vårdpersonal gör en hjälpmedelsutredning.

Bedömningen handlar om:

Vad barnet har för svårigheter i vardagen
Vilka mål man har (t.ex. rörelse, kommunikation, delaktighet i skola)
Vilka hjälpmedel som kan underlätta

3. Förskrivning av hjälpmedel

Om behovet är tydligt förskrivs hjälpmedlet av behörig personal.
Förskrivaren gör då:

Beställning av hjälpmedlet via regionens hjälpmedelssystem
Information till familjen om hur det används
Uppföljning efter en tid

4. Anpassning och uppföljning

När hjälpmedlet levereras:

Barnet får prova det tillsammans med personal
Justeringar görs vid behov
Man planerar ett uppföljningsbesök

5. Habilitering och samordning

Om barnet har en varaktig funktionsnedsättning får familjen ofta kontakt med barn- och ungdomshabiliteringen. De kan:

Samordna kontakter med sjukvård, skola och Migrationsverket
Ge stöd till föräldrar
Följa upp hjälpmedel över tid

6. Skolrelaterade hjälpmedel

Om barnet behöver hjälpmedel i skolan (t.ex. dator med talsyntes, specialstol, anpassade hjälpmedel för kommunikation), kontaktar man specialpedagog eller rektor. De ansvarar för att barnet får det stöd som krävs enligt skollagen och kan samverka med regionens habilitering.

För att starta processen:

Ring regionens 1177 Vårdguiden och förklara att det gäller asylsökande barn/ungdom med funktionsnedsättning som behöver hjälpmedel. Du blir då hänvisad till rätt mottagning.