top of page

Transport – barn

Skolskjuts

 

  • Rätten till skolskjuts gäller till den skola som kommunen anvisat (närmaste lämpliga).

  • Om vårdnadshavaren väljer en annan skola gäller rätten bara om skolskjutsen inte innebär merkostnad för kommunen.

 

Vem har rätt till skolskjuts

 

En elev har rätt till kostnadsfri skolskjuts om det behövs med hänsyn till:

  • Avståndet mellan hemmet och skolan

  • Färdvägens trafikförhållanden

  • Funktionsnedsättning eller annan särskild omständighet
    (källa: Skollagen 10 kap. 32 §, 11 kap. 31 §, 19 kap. 20 § m.fl.)

 

Det gäller elever i:

  • Förskoleklass

  • Grundskola

  • Anpassad grundskola

  • Anpassad gymnasieskola (i vissa fall)

 

Avståndsgränser (varierar mellan kommuner)

 

Varje kommun bestämmer själv sina gränser för hur långt ett barn ska ha till skolan för att få skolskjuts.

Exempel:

  • F–3: 2 km

  • År 4–6: 3 km

  • År 7–9: 4–5 km

 

Funktionsnedsättning eller särskilda behov

​

Om eleven inte kan ta sig till skolan på egen hand på grund av en funktionsnedsättning (t.ex. fysisk, neuropsykiatrisk eller psykisk) kan hen få skolskjuts även om avståndet är kort. I sådana fall krävs ofta intyg från läkare, psykolog eller skola.

 

Det kan gälla till exempel:

  • Barn och ungdomar i rullstol eller med gångsvårigheter

  • Barn och ungdomar med autism/ADHD som har svårt att hantera trafik eller miljöer på vägen

  • Barn och ungdomar med ångest eller annan psykisk ohälsa som påverkar förmågan att ta sig till skolan

 

Hur skolskjutsen sker

​

Det kan vara:

  • Busskort (vanlig kollektivtrafik)

  • Särskild skolbuss

  • Taxi eller anpassat fordon (vanligt vid funktionsnedsättning)

  • Ibland samordnad med färdtjänst eller serviceresor

 

Hur man ansöker

​

Man ansöker vanligtvis via kommunens webbplats, ofta inför varje läsår.

Man kan behöva:

  • Adress och skola

  • Läkarintyg eller skolintyg (vid funktionsnedsättning)

  • Eventuella särskilda omständigheter

 

Elever i gymnasieskola

​

Gymnasieelever har inte rätt till skolskjuts (undantag görs ibland vid funktionsnedsättning). I stället har de rätt till resebidrag eller busskort för att ta sig till och från skolan. Det innebär att kommunen (eller regionen, beroende på plats) hjälper till att betala för resor med kollektivtrafik.

Du kontaktar: Kommunens kontaktcenter och ber att få bli kopplad till utbildningsförvaltningen eller skolskjutshandläggaren. De flesta kommuner har ett särskilt ansökningsformulär för skolskjuts på sin webbplats (ofta under rubriken “Skolskjuts” eller “Skolresor”).

 

TRANSPORT VID VÅRD

 

Om ett asylsökande barn/ungdom behöver transport till sjukhus, vårdcentral eller hjälpmedelscentral, gäller särskilda regler för hälso- och sjukvård. Det innebär att de har rätt till resor till och från vården på samma villkor som andra barn i Sverige. Det gäller sjukvård, tandvård, habilitering, hjälpmedelscentraler mm.

 

Vem som ansvarar för resan till vården

• Resor till och från vården räknas som sjukresor.

• Regionen ansvarar för sjukresor.

• Om barnet inte kan åka kollektivt (på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller liknande) kan vårdgivaren boka sjuktransport (t.ex. taxi) via regionens sjukresor.

 

Kostnader och ersättning

​

• För asylsökande barn är sjukresor oftast kostnadsfria, men det kan variera något mellan regioner.

• Om man själv betalar resan, kan man ansöka om ersättning i efterhand från regionens sjukresor. Man behöver då visa kvitton och intyg från vården.

 

 Vem bokar

​

• Vårdgivaren (t.ex. barnsjukhuset, vårdcentralen eller hjälpmedelscentralen) kan hjälpa till att boka resan genom regionens sjukresecentral.

• Om barnet/ungdomen bor på ett asylboende, kan även personal på boendet eller Migrationsverket hjälpa till med praktiska arrangemang.

 

Du kontaktar: Regionens sjukresor. De kan berätta exakt hur bokning går till i just den region där barnet/ungdomen bor.

bottom of page